NALLE MUSIIKKIKOULU

	Mera information om nalle metoden och barns musikaliska utveckling
♫ Allmänt ♫ Nalle -metod (3-7 år) ♫ Elever (8-15 år) ♫ Lärare ♫ Läroplan ♫ Improvisation ♫ Vuxenutbildning ♫ Kontakt ♫ Suomeksi ♫ In english © NALLE MUSIIKKIKOULU	Vi använder musikstycken med angivna noternas namn. Barnen börjar spela riktiga musikstycken från början, och samtidigt övar sin motoriska färdighet samt sin visuella perception. Detta är förberedelse till att lära sig spela från riktiga noter utan angivna noternas namn. Vi lär oss att sitta stilla, koncentrera sig på att ta emot information, och öva hemläxor etc. Vi övar fingerövningar som är lätta att lära sig och är motoriskt nyttiga. Vi lär oss riktiga barnsånger som är bekanta från dagis, så som björnen sover och lilla snigel etc. Dessa är lätta att lära sig notmässigt, där gehör hjälper till med inlärningen. Varför nalleboken? Jag ville undervisa och ge den fantastiska möjligheten till barn under skolåldern att få börja lära sig spela. Det är synd att inte kunna använda, den kanske bästa informations sugande period i ett barns liv, bara pga. bristande material. Jag har kunnat njuta mycket, att se dessa små barn att fortsätta att spela och avancera sig väldigt fort. Meningen med boken har varit att den fungerar som en aptitretare. Efter den här boken brukar jag fortsätta med de böcker som 7-8 åringar använder. Denna bok känns adekvat eftersom den är skräddarsydd för nutidens små barn, deras referensram medtagen. Gamla pianospelböcker baserar sig ofta på konstmusiken, som troligtvis inte längre är bekanta för barn mellan 4-7 år i vårt samhälle. Jag märkte att det fanns ett stort behov att kunna undervisa barn under skolåldern som inte kan läsa. Material som jag använde i undervisningen har varit för svåra och otillfredsställande för 4-7 åringar. Första försök att göra en egen pianobok var år 1987. Jag använde boken några år men förstod att den kan bli mycket bättre. Den här, helt och hållet, nya nalle boken började jag använda 1993 och sedan dess har jag reviderat den tre gånger, 1996, 1999, 2002. Olika elevers svårigheter i musikstyckena och i notläsning, har bidragit till dess nuvarande innehåll. Olika pedagogiska inriktningar har också påverkat mig personligen i mina önskningar att kunna hjälpa mina elever. Domans metod, att lära två åringar att läsa, ha varit mycket viktig aha upplevelse för mig. (Han började forska hjärnskadade barn på 1940-talet att kunna förbättra deras intellektuella situation, och han utvecklade en effektiv metod till barn utan hjärnskador, att lära sig läsa eller lära sig matematik från två års ålder) Varför skulle man inte kunna tillämpa metoden till att lära sig noterna? Barnen vill helst lära sig någonting som de känner till, och har ett slags referensram till. Detta har fattats i de pianospelböckerna jag använde tidigare. Kort om barns musikalisk utvecklings psykologi (1-1, 5 år) Ett åringar har inga diskreta tonhöjder, och det karakteriseras mera av ett glissando. Tonhöjderna är smala, och intervallstorlekar är små. Så småningom kommer den rytmiska organisation med. Pre- operationella stadiet 2-7 år Pre- konceptuell stadiet 2-4 år. ( 2 år ) Två år gamla barn har spontana sånger i korta fraser som de repeterar om och om igen. Melodisk kontur och rytmmönster är konstanta. De använder små intervaller och börjar producera fraser från bekanta sånger. Den rytmiska organisationen blir komplett. De har också mera fysiska rörelser. De har repris karaktär i sången och den kan variera med olika tonhöjder. I slutet av andra året, börjar reguljära mönster komma med i deras sång. Den rytmiska organisationen är färdigt utvecklad och de börjar sjunga texten med den rätta rytmen. ( 3 år ) Tre åringar uppfattar dur ackord och kan ha schematisk kontroll över sången och kan variera den. Strukturtänkande börjar utvecklas, de har mera frasering, och upprepning. De sjunger spontant. Inlärda sånger blir som ett potpurri. ( 2-3 år ) Två- treåringar använder symboler och imiterar. En inre bild formas, samt muskelkontrollen förbättras och diskrimineringsförmågan blir bättre. De har en svampliknande receptionsförmåga, och det bidrar till att de lär sig lättare olika musikstycken. Treåringarnas öga/hand koordination, och den visuella perceptionen utvecklats. De kan koncentrera sig mera och deras organisationsförmåga, självkänsla, självbehärskning, självsäkerhet, teoretisk inlärningsförmåga, förmåga till abstrakt tänkande och logiskt resonemang, har förbättras. 3 åringar är färdiga med intervaller och rytmer, som är blandning av sång och tal. (3,5 år) den harmoniska organisationen består av dur treklanger, frasering, upprepning och nedgående sånger. Dessutom använder de sitt eget inre schema med flexibilitet, att kunna ordna och producera igenkännande sånger. ( 3-4 år) Tre-fyra åringar har en generalplan för melodi, och harmonisk organisation. Inre schemat med flexibilitet, detaljer, integration av text och melodi utvecklas. Intuitiva stadiet: 4-7 år ( 4-5 år ) Fyra-fem åringar kan diskriminera tonhöjder och kan klappa lätta rytmer. ( 5 år ) Femåringar kan en stor repertoar sånger från deras kultur. Texten lärs in först, sedan rytmen, konturen, och intervaller. De kan urskilja tonarter, som vuxna, men inte intervallmönster. (3-4-5) åringar lyssnar mera koncentrerad på musik. Också texten börjar styra sammanhållning i en sång. Fraser och en underordnad puls träffas i sången. Tempo har kommit att stanna. Konturen är den rätta, tonarternas stabilitet och känslolägen kommer med. ( 5-6 år) Fem-sex åringar förstår dynamiken (svagt- starkt), samt kan diskriminera samma/inte samma, från lätta tonaliska eller rytmiska mönster. Tonartskänslan kommer med. ( 6 -7 år ) Sex-sju åringar sjunger tonalisk musik bättre än atonalisk musik. De besitter de flesta grundläggande färdigheterna så som metrik, skalor, harmonin, kadenser, grupperingar och motiv. Motoriska färdigheter fattas ännu. Gemensamt för ( 4-6 år) fyraär att muskelkontrollen och balansen förbättras, de använder inte mentala jämförelser, de är intuitiva, och jagcentrerande. De har svårt att tala om upplevelser. De uppfattar klangfärgen, tempo och melodi förändringen, men harmonisering eller dur-moll tonaliteten är inte ännu viktig för dem. Upplevelsen av dissonans eller konsonans beror på erfarenheter och bekantskap med en musikalisk tradition, och detta är inte biologisk. Olika sång- och teknik typer utvecklas Flytande sång innehåller spädbarns joller, röst/ljud lekar, glissando, mikrointervaller, och fria rytmer. Detta används som introspektion. Formelsången är en kommunikations medium mellan barn. De kan reta, berätta, ropa på, befalla, fråga eller svara till varandra. Sång blir en del av lekens ram. Färdigsången använder material från redan existerande sånger. Spontansången är en kulturell process. Barn har en total perception där kinetisk, visuell och auditiv upplevelse blir en harmonisk totalupplevelse. Barnsången och dess form påstås vara universal. En typ av "Urmotiv" innehåller små intervaller så som sekunder, fallande terser och terser. Största revolution i ett barns tänkande händer vid skolbörjan. En fulländad symbolisk funktion händer under förskoletiden och inkluderar imitation, mental image, och symbolisk spel. Lek är också väldigt viktig händelse i ett barns musikutveckling. De lär saker och ting genom lekandet. Den estetiska perceptionen utvecklas sist, men kan övas upp tidigare i barnets liv. Musik och dans är naturliga hos barn, de blir som en helhet. Gungans och kroppens rörelse, ord och sång, vävs tillsamman till en existerande helhet. Referenssit Armstrong,T. Barns olika intelligenser. Aronen,E Paavonen J. Fjällberg M., ym. Sleep and Psychiatric Symtoms in school- age Children. J Am Acad adolesc Psychiatry 2000:39:502-8. Anyanwun, K. (1987) The Idea of Art in African Thought. Contemporary Philosophy. A new Survey, vol.5. African Philosophy. Dordrecht, Boston. Lancaster. Bamberger, J. (1982) Revisiting Children?s drawings of simple rhythms: a function for reflection-in-actioin, in U-shaped behaviorial growth, eds. S. Strauss and R. Stavy. New York; Academic Press. Bandura, A. (1986) Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall. Beard, R. M.(1971) Piagetin kehityspsykologia. Tammi. Bentley, A.(1966) Musical ability in Children and its mesurement. London: Harrap. Bergström, M. Neuropedagogik en skola för hela hjärnan. W&W. Boolm, A. (1991) ? introduction to Rousseau, J-J. (1762) Émile. London: Penguin. Bower, T. G.R. (1982) Developmen in infancy (2nd edition). San Francisco:W.H. Freeman. Brackbill, Y. Adams, G. Crowell, D. H.. Gray, M. C.(1966) Arousal level in neonates and Preschool children under continuous auditory Stimultion. Journal of Experimental Child Psychology. (4, 178-88). Bridger, W. H. (1961) Sensory habituations and discrimination in the human neonate. American Journal of Psychiatry, 117, 991-6. Lesley Britton: Montessori: Play &learn a Parent?s Guide to Purposeful Play from two to six. Buzan,T. (1976) Use Both Sides of Your Brain. Ny: Duttton Buzan, T. kreativ Intelligens. Caine,R. and G. Making Connections: Teaching and the Human Brain. Chang, H. Trehub, S.E. (1977 a) Audotory processing of relational information by Young infants. Journal of Experimental Child Psychology, 24, 324-31. De Caspar, A. J. (1980) Of Human Bonbing: Newborn Prefer their Mothers?Voices. Science, 208/1980. Davidson, l. (1981) boston Project Zero Group. Deutsch, D. (1982) The Psychology if Music. New York: Academic Press. Doman, G. (1994) How to teach You Baby Math. How to teach Your baby to read How to teach Your Baby encyclopedic Knowledge How to Multiply Your Baby?s Intelligence Avery publishing Group. Garden City Park.New York. Dowling, W.J. (1982) Melodic information processing and its development, in the psychology of Music. Ed. D. Deutsch. New York: Academic Press. Edelman, G. (1992) Bright Air, Brillant Fire: On the Matter of the Mind: Basic Books. Eisenberg, R.B. (1976) Auritory Competence in early life. Baltimore: University Park Press. Farmer, J. A. New Directions for Adult and Continuing Education. Freinet, C. Ihmisen koulu. Elämän koulu. Freinet, C. (1975) För folkets skola. Wahlström & Windstrand. Stockholm. Fransworth, P.R. (1969) The social psychology of Music (2nd edition). Ames: Iowa State University Press. Furman, B.(2003) Muksuoppi-ratkaisunavaimet lasten ongelmiin. Tammi Gardner, H. Så tänker barn- och så borde skolan undervisa. Gardner,H. (1994)De sju Intelligenserna. Brain Books AB. Jönköping. Gardner, H. (1970) Childrens? Sensitivity to painting styles. Child development, 41, 813-21. Gibson, E.J. (1969) Principles of Perceptual learning and development. New York: Appleton- Century-Croffs. Glasser, W. (1990) The Quality School. Harper & Row. Goleman, D. Känslans Intelligens. Wahlström& Widstrand. Graff, O. (1985) Joik som musikalisk språk ( Avhandling för magisterexamen) Universitetet: Oslo. Gray, J. Mars och Venus-föräldrar till trygga och glada barn. Brombergs. Hargreaves, D. J.(1994) The Developmental Psychology of Music. Cambridge University Press. Gudmundsson, C. Lär med musik Jacqueline and Martin Brooks: The case for constructivist Classrooms Hart, L. Human brain, Human Learning. Holle, B. (1981) Lapsen motorinen kehitys. Gummerrus. Hongisto-Åberg,M., Lindeberg-Piiroinen, A., Mäkinen, L. Musiikki varhaiskasvatuksessa: Hip hoi, musisoi. Kivistö, K. Vaherva, T. (1972) Kasvatussosiologia. Jyväskylä. Zoldan Kodály in Preface to Musical Reading and Writing by Erzsebet Szonyi. London: Boosey and Hawkes 1978. Kolb,D. Experiential Learning: Experience as the source of Learning and Development. Lazear, D. Åtta sätt att undervisa. Lewis. J. Perelman, School?s Out Luoquet, G. H. (1927). Le dessin enfantin. Paris: ALCAN. Marzano, R. J. et al., Dimensions of Thinking. Alexandria: ASCD. McCarthy, B. The 4-Mat-System: Teaching to learning Styles with Right/Left Mode Techniques. Moog, H. (1976) The musical Experience of the pre-school Child. Trans. C. Clarke. London: Schott. Painter, G. (1972) Vauvan oppivuodet. Otava. Phillips, D.C. & Soltins, J.F. Perspective on learning. Teachers Collage Press. Revez, G. (1954) Introduction to the Psychology of Music. Norman. Oklahoma. University of Oklahoma Press. Rödstam, M. (1990) Lapsen kehitys 0-3 v. Otava. Siroiney, L. Musiken I Montessori Pedagogiken del 1. Sundin, B. (1988)Musiken I människan. Natur och Kultur, Stockholm. Suzuki, S. Kunskap med Kärlek. Steiner, R.(1980) Vapauden filosofia. Gummerrus. Jyväskylä. Sylwester, R. (1993) ?What the Biology of the Brain Tells Us About Learning" Education leadership, December. Tacka, P. (1995) Sound Thinking: Developing Musical Literacy Usa: Boosey and Hawkes. Valentine, C.W. (1962) The Experimental psychology of beauty. London. Methuen. Vugotsky, L.S. (1962) Thought and language. Cambrige. Ma: MIT press. Weber, E. (1981) bessere Bildung mit mehr Musik? Bericht über Versuche mit erweitertem Musikunterricht in der Schule. Opubl. undersökning, Amt für Unterrichtsforschung Und- Planung der Erziehungsdirektion. Bern. Werner, H. (1961) Comparative Psychology of mental development. New York: science Editions. Zenatti, A. (1976 a) Jugement Esthétique et Perceptive de l?enfant, entre 4-á 10 ans,dans des épreuves rhytmiques. Le développement génétique de la perception musicale. Paris. CNRS. Année Psychologigue 76, 93-125.

Mera information om nalle metoden och barns musikaliska utveckling

Vi använder musikstycken med angivna noternas namn. Barnen börjar spela riktiga musikstycken från början, och samtidigt övar sin motoriska färdighet samt sin visuella perception. Detta är förberedelse till att lära sig spela från riktiga noter utan angivna noternas namn. Vi lär oss att sitta stilla, koncentrera sig på att ta emot information, och öva hemläxor etc.

Vi övar fingerövningar som är lätta att lära sig och är motoriskt nyttiga.

Vi lär oss riktiga barnsånger som är bekanta från dagis, så som björnen sover och lilla snigel etc. Dessa är lätta att lära sig notmässigt, där gehör hjälper till med inlärningen.

Varför nalleboken?

Jag ville undervisa och ge den fantastiska möjligheten till barn under skolåldern att få börja lära sig spela.

Det är synd att inte kunna använda, den kanske bästa informations sugande period i ett barns liv, bara pga. bristande material. Jag har kunnat njuta mycket, att se dessa små barn att fortsätta att spela och avancera sig väldigt fort.

Meningen med boken har varit att den fungerar som en aptitretare. Efter den här boken brukar jag fortsätta med de böcker som 7-8 åringar använder.

Denna bok känns adekvat eftersom den är skräddarsydd för nutidens små barn, deras referensram medtagen. Gamla pianospelböcker baserar sig ofta på konstmusiken, som troligtvis inte längre är bekanta för barn mellan 4-7 år i vårt samhälle.

Jag märkte att det fanns ett stort behov att kunna undervisa barn under skolåldern som inte kan läsa. Material som jag använde i undervisningen har varit för svåra och otillfredsställande för 4-7 åringar. Första försök att göra en egen pianobok var år 1987. Jag använde boken några år men förstod att den kan bli mycket bättre. Den här, helt och hållet, nya nalle boken började jag använda 1993 och sedan dess har jag reviderat den tre gånger, 1996, 1999, 2002. Olika elevers svårigheter i musikstyckena och i notläsning, har bidragit till dess nuvarande innehåll. Olika pedagogiska inriktningar har också påverkat mig personligen i mina önskningar att kunna hjälpa mina elever.

Domans metod, att lära två åringar att läsa, ha varit mycket viktig aha upplevelse för mig. (Han började forska hjärnskadade barn på 1940-talet att kunna förbättra deras intellektuella situation, och han utvecklade en effektiv metod till barn utan hjärnskador, att lära sig läsa eller lära sig matematik från två års ålder) Varför skulle man inte kunna tillämpa metoden till att lära sig noterna?

Barnen vill helst lära sig någonting som de känner till, och har ett slags referensram till. Detta har fattats i de pianospelböckerna jag använde tidigare.

Kort om barns musikalisk utvecklings psykologi

(1-1, 5 år) Ett åringar har inga diskreta tonhöjder, och det karakteriseras mera av ett glissando. Tonhöjderna är smala, och intervallstorlekar är små. Så småningom kommer den rytmiska organisation med. Pre- operationella stadiet 2-7 år Pre- konceptuell stadiet 2-4 år.

( 2 år ) Två år gamla barn har spontana sånger i korta fraser som de repeterar om och om igen. Melodisk kontur och rytmmönster är konstanta. De använder små intervaller och börjar producera fraser från bekanta sånger. Den rytmiska organisationen blir komplett. De har också mera fysiska rörelser. De har repris karaktär i sången och den kan variera med olika tonhöjder. I slutet av andra året, börjar reguljära mönster komma med i deras sång. Den rytmiska organisationen är färdigt utvecklad och de börjar sjunga texten med den rätta rytmen.

( 3 år ) Tre åringar uppfattar dur ackord och kan ha schematisk kontroll över sången och kan variera den. Strukturtänkande börjar utvecklas, de har mera frasering, och upprepning. De sjunger spontant. Inlärda sånger blir som ett potpurri.

( 2-3 år ) Två- treåringar använder symboler och imiterar. En inre bild formas, samt muskelkontrollen förbättras och diskrimineringsförmågan blir bättre. De har en svampliknande receptionsförmåga, och det bidrar till att de lär sig lättare olika musikstycken. Treåringarnas öga/hand koordination, och den visuella perceptionen utvecklats. De kan koncentrera sig mera och deras organisationsförmåga, självkänsla, självbehärskning, självsäkerhet, teoretisk inlärningsförmåga, förmåga till abstrakt tänkande och logiskt resonemang, har förbättras. 3 åringar är färdiga med intervaller och rytmer, som är blandning av sång och tal.

(3,5 år) den harmoniska organisationen består av dur treklanger, frasering, upprepning och nedgående sånger. Dessutom använder de sitt eget inre schema med flexibilitet, att kunna ordna och producera igenkännande sånger.

( 3-4 år) Tre-fyra åringar har en generalplan för melodi, och harmonisk organisation. Inre schemat med flexibilitet, detaljer, integration av text och melodi utvecklas.

Intuitiva stadiet: 4-7 år

( 4-5 år ) Fyra-fem åringar kan diskriminera tonhöjder och kan klappa lätta rytmer.

( 5 år ) Femåringar kan en stor repertoar sånger från deras kultur. Texten lärs in först, sedan rytmen, konturen, och intervaller. De kan urskilja tonarter, som vuxna, men inte intervallmönster.

(3-4-5) åringar lyssnar mera koncentrerad på musik. Också texten börjar styra sammanhållning i en sång. Fraser och en underordnad puls träffas i sången. Tempo har kommit att stanna. Konturen är den rätta, tonarternas stabilitet och känslolägen kommer med.

( 5-6 år) Fem-sex åringar förstår dynamiken (svagt- starkt), samt kan diskriminera samma/inte samma, från lätta tonaliska eller rytmiska mönster. Tonartskänslan kommer med.

( 6 -7 år ) Sex-sju åringar sjunger tonalisk musik bättre än atonalisk musik. De besitter de flesta grundläggande färdigheterna så som metrik, skalor, harmonin, kadenser, grupperingar och motiv. Motoriska färdigheter fattas ännu.

Gemensamt för ( 4-6 år) fyraär att muskelkontrollen och balansen förbättras, de använder inte mentala jämförelser, de är intuitiva, och jagcentrerande. De har svårt att tala om upplevelser. De uppfattar klangfärgen, tempo och melodi förändringen, men harmonisering eller dur-moll tonaliteten är inte ännu viktig för dem. Upplevelsen av dissonans eller konsonans beror på erfarenheter och bekantskap med en musikalisk tradition, och detta är inte biologisk.

Olika sång- och teknik typer utvecklas

Flytande sång innehåller spädbarns joller, röst/ljud lekar, glissando, mikrointervaller, och fria rytmer. Detta används som introspektion.

Formelsången är en kommunikations medium mellan barn. De kan reta, berätta, ropa på, befalla, fråga eller svara till varandra. Sång blir en del av lekens ram.

Färdigsången använder material från redan existerande sånger.

Spontansången är en kulturell process. Barn har en total perception där kinetisk, visuell och auditiv upplevelse blir en harmonisk totalupplevelse. Barnsången och dess form påstås vara universal. En typ av "Urmotiv" innehåller små intervaller så som sekunder, fallande terser och terser. Största revolution i ett barns tänkande händer vid skolbörjan. En fulländad symbolisk funktion händer under förskoletiden och inkluderar imitation, mental image, och symbolisk spel. Lek är också väldigt viktig händelse i ett barns musikutveckling. De lär saker och ting genom lekandet. Den estetiska perceptionen utvecklas sist, men kan övas upp tidigare i barnets liv. Musik och dans är naturliga hos barn, de blir som en helhet. Gungans och kroppens rörelse, ord och sång, vävs tillsamman till en existerande helhet.

Referenssit

Armstrong,T. Barns olika intelligenser.
Aronen,E Paavonen J. Fjällberg M., ym. Sleep and Psychiatric Symtoms in school- age Children. J Am Acad adolesc Psychiatry 2000:39:502-8.
Anyanwun, K. (1987) The Idea of Art in African Thought. Contemporary Philosophy. A new Survey, vol.5. African Philosophy. Dordrecht, Boston. Lancaster.
Bamberger, J. (1982) Revisiting Children?s drawings of simple rhythms: a function for reflection-in-actioin, in U-shaped behaviorial growth, eds. S. Strauss and R. Stavy. New York; Academic Press.
Bandura, A. (1986) Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Beard, R. M.(1971) Piagetin kehityspsykologia. Tammi.
Bentley, A.(1966) Musical ability in Children and its mesurement. London: Harrap.
Bergström, M. Neuropedagogik en skola för hela hjärnan. W&W. Boolm, A. (1991) ? introduction to Rousseau, J-J. (1762) Émile. London: Penguin.
Bower, T. G.R. (1982) Developmen in infancy (2nd edition). San Francisco:W.H. Freeman.
Brackbill, Y. Adams, G. Crowell, D. H.. Gray, M. C.(1966) Arousal level in neonates and Preschool children under continuous auditory Stimultion. Journal of Experimental Child Psychology. (4, 178-88).
Bridger, W. H. (1961) Sensory habituations and discrimination in the human neonate. American Journal of Psychiatry, 117, 991-6. Lesley Britton: Montessori: Play &learn a Parent?s Guide to Purposeful Play from two to six.
Buzan,T. (1976) Use Both Sides of Your Brain. Ny: Duttton
Buzan, T. kreativ Intelligens.
Caine,R. and G. Making Connections: Teaching and the Human Brain.
Chang, H. Trehub, S.E. (1977 a) Audotory processing of relational information by Young infants. Journal of Experimental Child Psychology, 24, 324-31.
De Caspar, A. J. (1980) Of Human Bonbing: Newborn Prefer their Mothers?Voices. Science, 208/1980.
Davidson, l. (1981) boston Project Zero Group.
Deutsch, D. (1982) The Psychology if Music. New York: Academic Press.
Doman, G. (1994) How to teach You Baby Math. How to teach Your baby to read How to teach Your Baby encyclopedic Knowledge How to Multiply Your Baby?s Intelligence Avery publishing Group. Garden City Park.New York.
Dowling, W.J. (1982) Melodic information processing and its development, in the psychology of Music. Ed. D. Deutsch. New York: Academic Press.
Edelman, G. (1992) Bright Air, Brillant Fire: On the Matter of the Mind: Basic Books.
Eisenberg, R.B. (1976) Auritory Competence in early life. Baltimore: University Park Press.
Farmer, J. A. New Directions for Adult and Continuing Education.
Freinet, C. Ihmisen koulu. Elämän koulu.
Freinet, C. (1975) För folkets skola. Wahlström & Windstrand. Stockholm.
Fransworth, P.R. (1969) The social psychology of Music (2nd edition). Ames: Iowa State University Press.
Furman, B.(2003) Muksuoppi-ratkaisunavaimet lasten ongelmiin. Tammi
Gardner, H. Så tänker barn- och så borde skolan undervisa.
Gardner,H. (1994)De sju Intelligenserna. Brain Books AB. Jönköping.
Gardner, H. (1970) Childrens? Sensitivity to painting styles. Child development, 41, 813-21.
Gibson, E.J. (1969) Principles of Perceptual learning and development. New York: Appleton- Century-Croffs.
Glasser, W. (1990) The Quality School. Harper & Row.
Goleman, D. Känslans Intelligens. Wahlström& Widstrand.
Graff, O. (1985) Joik som musikalisk språk ( Avhandling för magisterexamen) Universitetet: Oslo.
Gray, J. Mars och Venus-föräldrar till trygga och glada barn. Brombergs.
Hargreaves, D. J.(1994) The Developmental Psychology of Music. Cambridge University Press.
Gudmundsson, C. Lär med musik
Jacqueline and Martin Brooks: The case for constructivist Classrooms
Hart, L. Human brain, Human Learning.
Holle, B. (1981) Lapsen motorinen kehitys. Gummerrus.
Hongisto-Åberg,M., Lindeberg-Piiroinen, A., Mäkinen, L. Musiikki varhaiskasvatuksessa: Hip hoi, musisoi.
Kivistö, K. Vaherva, T. (1972) Kasvatussosiologia. Jyväskylä.
Zoldan Kodály in Preface to Musical Reading and Writing by Erzsebet Szonyi. London: Boosey and Hawkes 1978.
Kolb,D. Experiential Learning: Experience as the source of Learning and Development.
Lazear, D. Åtta sätt att undervisa.
Lewis. J. Perelman, School?s Out
Luoquet, G. H. (1927). Le dessin enfantin. Paris: ALCAN.
Marzano, R. J. et al., Dimensions of Thinking. Alexandria: ASCD.
McCarthy, B. The 4-Mat-System: Teaching to learning Styles with Right/Left Mode Techniques.
Moog, H. (1976) The musical Experience of the pre-school Child. Trans. C. Clarke. London: Schott.
Painter, G. (1972) Vauvan oppivuodet. Otava.
Phillips, D.C. & Soltins, J.F. Perspective on learning. Teachers Collage Press.
Revez, G. (1954) Introduction to the Psychology of Music. Norman. Oklahoma. University of Oklahoma Press.
Rödstam, M. (1990) Lapsen kehitys 0-3 v. Otava.
Siroiney, L. Musiken I Montessori Pedagogiken del 1.
Sundin, B. (1988)Musiken I människan. Natur och Kultur, Stockholm.
Suzuki, S. Kunskap med Kärlek.
Steiner, R.(1980) Vapauden filosofia. Gummerrus. Jyväskylä.
Sylwester, R. (1993) ?What the Biology of the Brain Tells Us About Learning" Education leadership, December.
Tacka, P. (1995) Sound Thinking: Developing Musical Literacy Usa: Boosey and Hawkes.
Valentine, C.W. (1962) The Experimental psychology of beauty. London. Methuen.
Vugotsky, L.S. (1962) Thought and language. Cambrige. Ma: MIT press.
Weber, E. (1981) bessere Bildung mit mehr Musik? Bericht über Versuche mit erweitertem Musikunterricht in der Schule. Opubl. undersökning, Amt für Unterrichtsforschung Und- Planung der Erziehungsdirektion. Bern.
Werner, H. (1961) Comparative Psychology of mental development. New York: science Editions.
Zenatti, A. (1976 a) Jugement Esthétique et Perceptive de l?enfant, entre 4-á 10 ans,dans des épreuves rhytmiques. Le développement génétique de la perception musicale. Paris. CNRS. Année Psychologigue 76, 93-125.